Ingen har väl missat att i år är året då världens vanligaste typsnitt fyller jämnt. För att uppmärksamma detta har regissören Gary Hustwit gjort en film som kommer att visas i Stockholm 29 oktober, på biografen Park. Efter visningen får vi höra vad berömda formgivare har att säga om Helvetica. Missa inte!

Personligen har jag aldrig använt mig av Helvetica utan jag säger som Nevill Brody: ”When people choose Helvetica they want to fit in and look normal. They use Helvetica because they want to be a member of the efficiency club. They want to be a member of modernism. They want to be a member of no personality. It also says bland, unadventurous, unambitious.”

De senaste veckorna har flera personer frågat mig hur jag gör för att inte bli allt för likriktad i mitt formspråk. Antagligen har jag fått den här frågan för att det är ganska enkelt att känna igen något som jag har gjort… på gott och ont. Men att överraska totalt varje gång går ju bara inte. Alla har vi vår stil och ofta är det också just därför man anlitas.

Men visst måste man försöka så gott man kan. Det enklaste sättet att göra det är att vara kreativ i sitt typsnittsval. Men det är svårt. För alla er som känner likadant har jag det perfekta tipset. I boken Book One (inte boken på bilden) har en av mina stora idoler, Chip Kidd, samlat 800 av sina alster. Chip fick som 21-åring jobb som designer på det amerikanska bokförlaget Knopf. Där har han blivit kvar och har under sin karriär revolutionerat amerikansk bokdesign. Och skrivit en Best Seller…

Om det är någon som kan variera sig så är det han.

Är du på jakt efter ännu mer inspiration bör du, om du inte redan har gjort det, besöka Typeradio. Här berättar Tina Frank om sin tid på Meta Design. Christian Schwartz och Cyrus Highsmith leker ”Gissa typsnittet”. Chester från Vllg pratar om sina favoritböcker. Chip Kidd förklarar (på oerhört snobbig NY-dialekt) vad han menar med ”big ham” och mycket, mycket mer.

Mitt sista tips för dig som vill överraska, välj inte Helvetica.

Vi ses där ute.